Överföring av film till video

Det är mycket populärt att föra över gammalt filmmaterial till nyare former, speciellt inför födelsedagar eller jul, när man vill ge sina nära och kära gåvor som betyder något speciellt. Tänk dig farmors eller morfars uppskattning när de får se sina värdefulla minnen i nyare format och bättre kvalitet! Idag är det mest DVD eller USB som gäller men vissa föredrar att lägga sina gamla minnen på videoband. När du lämnar in ditt material ingår lättare bearbetning såsom exempelvis klippning, men du kan också välja till färgkorrigering, bakgrundsmusik och annat roligt. Här kommer en genomgång av några av de filmformat som vi hanterar och intressanta fakta om de olika typerna.

Videoband

videobandEtt videoband eller VHS-band som vi ibland kallar det består av en film som sitter inuti ett kassettband. Just VHS, som står för Video Home System lanserades 1976 och konkurrerade på 80-talet ut andra aktörer som Betamax och Video 2000 i det så kallade videokriget. Videosystemet blev standard i folkhemmet och användes således flitigt fram till 1996 när DVD-skivan kom, för att då börja sjunka i popularitet. Men en DVD-spelare och DVD-filmer var dyra att införskaffa så det tog ända fram till 2003 innan DVD:n till slut knep videons första plats på prispallen. Filmbolag slutade att släppa nya titlar på VHS och 2008 skickade den sista stora leverantören av inspelade videoband sin sista beställning. Sorgligt men sant för oss som har växt upp med VHS-band, som ju tillför en alldeles speciell känsla till filmtittandet.

En videokassett är 18,8×10,4 cm stor och magnetbandet (filmen) är ca 13 mm brett. Inuti kassetten sitter 2 stycken spolar som hanterar bandet. En tillbakaspolad film innebär att magnetbandet är helt uppspolat på den första spolen (matarspolen). När du sedan trycker på play spolas magnetbandet successivt över på den andra spolen (upptagarspolen) via en roterande så kallad videotrumma som sitter mitt emellan de två spolarna.

Smalfilm

smalfilmOrdet smalfilm är ett samlingsnamn för filmtyper som är smalare än 35mm. Begreppet för tankarna till retro men faktum är att det är mycket populärt att omvandla sina smalfilmer till nyare former. Dessutom finns det gott om filmentusiaster som gärna filmar på det gamla goda viset. Fördelen med att omvandla smalfilm till videoband är att dina minnen bland annat blir mindre ömtåliga. Du kan också, som vi nämner ovan, välja till diverse effekter såsom bakgrundsljud eller färgkorrigering. Vi tar emot nästan alla smalfilmstyper som har funnits på marknaden och för över dem till nyare medier. Några exempel på filmer som vi hanterar är 9,5 mm, 16 mm, Dubbel 8, Super 8 och Singel 8.

9,5 mm

9,5 millimetersfilmen introducerades redan i början av 20-talet av Pathé Frères, som är ett franskt filmsällskap. Den användes till amatörfilm och var relativt billig att kopiera för kommersiellt bruk. Formatet blev väldigt populärt i Europa och används än idag av vissa filmfantaster. Filmen skiljer sig från andra varianter genom att den har perforeringen mitt på filmen istället för på ena eller båda sidorna. Bredden 9,5 mm valdes helt enkelt för att den ryms 3 gånger på en 35 mm film – när man kopierade film behövdes endast 1 längd med 35 mm film.

16 mm

Strax efter att 9,5 millimetersfilmen hade introducerats kom 16 millimetersfilmen, som togs fram av det välkända företaget Kodak. Formatet var tänkt att användas av vanliga personer och blev populärt bland lite mer avancerade amatörfilmare. 1935 sattes en standard för optiskt ljud för 16 mm, vilket gjorde formatet extra bra att använda till undervisningsfilmer. Bildformatet ligger på 1,33:1 men idag är det mest vanligt att använda Super 16-kameror som använder både bild- och ljusspår att filma på och på så sätt får fram ett bildformat på 1,66:1. Detta utvecklade format togs fram av den svenska filmaren Rune Ericson. En rad svenska filmer är skapade med Super 16 för att sedan kopieras till 35 millimetersfilm.

Det används ibland än idag på exempelvis filmskolor, trots att filmkameror för 16-millimetersfilm har slutat tillverkas. På senare år har några filmproducenter börjat använda sig av formatet igen för att efter inspelningen bearbeta filmen och distribuera den digitalt.

Dubbel 8

Togs  även det fram av Kodak som ett billigare och mer lätthanterligt filmformat jämfört med tidigare 16-millimetersfilmen. Formatet introducerades på marknaden 1932 och det består av 16-millimetersfilm med dubbelt så många perforeringar i samma storlek. När man filmar med dubbel 8 fylls först halva filmen med materialet, sedan vänder man filmen för att sätta in den i kameran igen så att andra sidan av filmen fylls. När filmen har bearbetats klipper man den på mitten och skarvar ihop den för att bilda en 8-millimetersfilm, alltså har man dubbelt så lång film att röra sig med när man använder sig av dubbel 8.

Det nya formatet gjorde succé på marknaden men uppfattades som krångligt av många som inte hade så stor erfarenhet av film och klippning, mycket för att filmen måste vändas i kameran och sedan klippas och skarvas ihop. I mitten av 60-talet ersattes standard-8 av Kodaks super 8 som ansågs smidigare ur flera olika synvinklar.

Super 8

Super 8-film eller super 8 mm som det också kallas, satt till skillnad från dubbel 8 i en kassett vilket underlättade när man skulle ladda om filmkameran. Filmen hade mindre perforeringar än dubbel 8 vilket innebar att bildstorleken var 50% större. Dessutom användes den ihop med elektriska kameror som skötte vissa funktioner automatiskt.

Singel 8

Samma år som Super 8 började säljas introducerade Fujifilm Singel 8. Filmen såg likadan ut som sin konkurrent och den gick att spela upp med samma projektorer. Däremot funkade det inte att använda en Singel 8-kamera ihop med en Super 8-film och tvärtom. Singel 8-filmen tillverkades av polyester till skillnad från exempelvis Super 8 och Dubbel 8 som båda var gjorda av textilfibrer. Detta medförde att filmen var tunnare och släppte in mer ljus vilket innebar bättre kvalitet. Kassetten till Singel 8 tillät full möjlighet till återspolning av filmen och gjorde därmed specialeffekter i form av dubbelexponeringar möjliga.

Gör dina egna smalfilmer

smalfilm-rullarEftersom de kameror som hör ihop med ovanstående filmtyper har slutat tillverkas gäller det att hitta en bättre begagnad variant. Försök hitta en välvårdad filmkamera som har hanterats med varsam hand. Om någon av kameradelarna skulle gå sönder är det nämligen svårt att hitta nya. Alternativet är då att införskaffa en likadan kamera och byta ut delarna mellan de 2 exemplaren. För att ha lite koll på i vilket skick den begagnade modellen är kan du titta på om linsen ser ut som den ska, om kameran är ljustät och om batteriet är intakt. Ett läckande batteri är inte alls kul att hantera. Testa kameran innan du genomför köpet, så att du vet att den fungerar! Fråga om säljaren har kvar instruktionsboken så att du kan prova alla de funktioner som du vet att du kommer att använda dig av i ditt filmande.

När du har hittat den rätta kameran är det bara att införskaffa film så att det räcker till det material som du vill fånga, sedan kan ditt nya roliga intresse ta fart! Filmerna kommer att få en härlig retrokänsla och för att uppnå extra nostalgi kan du med fördel låta bli att klippa bort perforeringarna som ofta syns i början och i slutet. Olika typer av trickfilm är givetvis möjliga för dig som gillar att bearbeta och pyssla. För att lära dig hur du ska göra föreslår vi att du söker på forum eller pratar ihop dig med andra filmfantaster.

Med en eller flera fyllda filmrullar i handen är det allra bäst att lämna in ditt material och få det konverterat till exempelvis video eller nyare format. På så sätt vet du att filmen får en längre hållbarhet samtidigt som du kan förvänta dig mer eller mindre förbättrad kvalitet, beroende på vilken konverteringsform du väljer. Kan du hantera ett filmredigeringsprogram kan du fixa exempelvis klippning och ljudbearbetning själv, annars ingår ofta sådana tjänster när du lämnar in materialet.